Definition:close, honest examination of one's true feelings, motives, etc.
Vad vill jag? Vad ska jag bli? Vad ska jag göra? Vad är okej? Vilka är mina vänner? Vem kan jag lita på? Vad kommer hända? Tar jag rätt beslut? Kommer jag ångra mig? Kommer jag begå misstag? Är det fel att sakna sitt förflutna? Att vara lite för nostalgisk? Är jag det för att jag har framtidsångest? Är det okej att lyssna på det här bandet? Att ha dom här kläderna? Åsikterna? Kan man vara osäker och säker på samma gång? Varför har jag inga svar på några frågor? Varför har jag så mycket beslutsångest? Press? Varför har jag ingen motivation till något, fast jag vill? Varför känns allt bara jobbigt? Kommer jag gå miste om saker? Vara med om saker? Kan andra förstå? Är jag superkonstig eller är allt lika svårt för alla? Varför, vad, när, hur?
Fem ord: Det snurrar i min skalle.
Åh vad fin din blogg är dåra! Du kanske borde hjälpa mig med min, jag fattar ingenting nämligen.
SvaraRaderaVad gäller ångesten så finns det inte så mycket som gör det hela mycket bättre. Man måste helt enkelt bestämma sig, hur jobbigt det än är. Men om du bestämmer för att pausa har du väl alltid en möjlighet att komma tillbaka senare?
Tack tack :) jag blir galen på att jag inte vet hur man ändrar teckensnittet i inläggen! Vet du hur?
SvaraRaderaProblemet är väl lite att jag inte har det. Det krävs anledningar som föräldraledighet eller värnplikt för att man ska ha en garanterad plats. Men jag mailade vår syo nyss å hoppas få lite större klarhet i vad som gäller. Jag vet, men det är bara så himla svårt!
Men Ida, du kan väl alltid söka igen? Man kan alltid börja om. Eller?
SvaraRaderaJag har ungefär samma ångest som du. Jag fick idag resultat på en av mina tentor. Underkänd. Det blir liksom inte enklare för hjärtat och huvudet när man får ett sånt svar. Det känns som om det bara byggs upp fler och fler tegelstenar i väggen som jag håller på att springa emot. Varje misslyckande och varje frågetecken är en sten och muren blir bara högre och högre. Det är så himla svårt och man hör hela tiden "men det är ju bara att bestämma sig och köra", men om jag bestämmer fel? Man vill inte bestämma fel. Då går man sönder. Men samtidigt kan ingen annan veta vad som är rätt för just dig eller just mig. Det måste man ta reda på själv. Jag funderar bara på om man kanske inte behöver komma på det just nu? Man kanske ska ta och leva lite först. Utan att veta vart livet leder. Jag är fortfarande seriös med mitt förslag om att resa jorden runt. Jag tror att det kan vara vad åtminstone jag behöver. Resa från min hemstad, mitt hemland och på så sätt förhoppningsvis få lite perspektiv på saker och ting.
Ja. Usch. Men vi får ses nästa vecka, och planera och stöta och nöta i framtiden, det förflutna och nutiden. Kramar!
Jaha, hur kommer det sig? Niclas brorsa läser juridik och han kan alltid få tillbaka sin plats...
SvaraRaderaJa Ellen, vi får prata om allt nästa vecka tycker jag. Jag tror att jag har bestämt mig för att kämpa fram till sommaren och sedan ta ett uppehåll iallafall. Men behöver verkligen prata med någon i samma situation som jag!
SvaraRaderaSom jag sa så måste man iaf på Ki ha en speciell anledning för att ha platsgaranti, det kanske är annorlunda på andra skolor det vet jag inte :/